Många av oss lägger ner stora pengar på att skapa ett bra ljudsystem i våra vardagsrum, för att få rätt upplevelse när vi ser på film. Men hur går det egentligen till från det andra perspektivet? Hur gör filmskaparen för att ljudkvaliteten ska bli så bra att det lönar sig för tittaren att investera i dyra högtalare?
Ljudet är betydligt svårare att få rätt än bilden när man spelar in en film. På bilden ser du direkt om något är fel med ljuset eller vinkeln, eller om kameran är skakig, men för att kontrollera ljudet och upptäcka eventuella fel måste du lyssna mycket noga. A och O för att få till ett bra ljud är att ha en inspelningsmiljö som är helt fri från störningar som buller och andra bakgrundsljud (om de inte ingår i scenen) och som inte skapar ett eko. För att skapa en sådan miljö måste du tänka på vilka möbler och material som finns i rummet. Mjuka ytor, som mattor, fåtöljer och gardiner, absorberar ljudet, medan hårda ytor, som speglar, fönster och väggar, får ljudet att studsa. För att ljudet ska bli bra krävs en balans av mjuka och hårda ytor; om rummet är för ”mjukt” blir ljudet platt, och om det är för ”hårt” kommer ljudet att eka.
Även avståndet till mikrofonen påverkar ljudets kvalitet. Generellt gäller att ett avstånd på 50 centimeter från ljudkällan är bra, om rummet har normalt ljud. I ett rum med eko måste man hålla mikrofonen betydligt närmare, men samtidigt akta sig för att inte hålla mikrofonen för nära: då kan ord som innehåller till exempel ”p”-ljud slå i mikrofonens membran och skapa ett irriterande puffljud. Ett användbart hjälpmedel är en så kallad mikrofonbom, som gör att man kan hålla mikrofonen över ljudkällan och komma den nära utan att mikrofonen syns i bild.
Om du tycker att allt detta verkar svårt, men ändå vill försäkra dig om att få den kvalitet du vill ha på ljudet i din film, kan du ta hjälp av ett professionellt produktionsbolag. Du hittar ett sådant, som har mycket erfarenhet av många olika typer av film, på Crispfilm.se.